Det har inte undgått någon att människan idag står inför enorma utmaningar när det gäller fattigdom, miljö, teknik och hur det hela ska bekostas, dvs. de finansiella och ekonomiska utmaningarna. Men utmaningen ligger inte i någon stundande klimatkollaps, utan i en finanskollaps! Det som hotar människans framtid är inte att polarisarna smälter, jordens temperatur ökar eller att vi konsumerar för mycket, tvärtom är det vi bevittnar en del av de naturliga cykler som förekommer och kommer att fortsätta att förekomma.
Den klimatmässiga utmaningen ligger i hur vi som kreativa varelser bemöter förändringarna – genom pessimism eller förnuft. Miljörörelsen bygger idag på en djupt inrotad föreställning om tillväxtens gränser – att de resurser som jorden har är de som finns och förbrukas de har vi ingenting mer att använda. Det är detta resonemang som argumenten kring resursfördelning grundar sig på: vi ska alltså fördela om jordens ”begränsade” resurser så alla människor konsumerar lika mycket, eller snarare ”lika lite”.
Schillerinstitutet är en del av det globala motståndet mot miljörörelsen pessimistiska förhållningssätt och kräver en ny rättvis ekonomisk världsordning.
Klimathysterin är en sådan bluff att den kan övervinnas
Jorden går inte under, det är människans frihet som står på spel!
De senaste årens katastrofala gröna dominans har tagit fokus från den riktiga stundande katastrofen – nämligen finansmarknadens och med den nationers totala samhällskollaps. Galna förslag om kvantitativa lättnader går obemärkt förbi och finansmarknaden kan i tysthet, med uppbackning av miljö – och klimatrörelsen dirigera om sina investeringar och bygga nya luftslott maskerade som grön ekonomi. I en Green New Deal marknadsför man åtstramningar på levnadsstandarden i en sann fascistisk anda. Återigen går de ansvariga fria från ansvar. På denna sida kommer vi att fokusera på klimatkatastrof-anhängarnas internationella mobilisering, vilka som egentligen driver på denna kampanj, vilka de direkta konsekvenserna blir och vilka katastrofala lösningar som föreslås för denna påhittade kris.
Schillerinstitutet med dess grundare Helga Zepp-LaRouche, inledde den 10 september 2019 med en internationell aktionsdag över världens alla kontinenter.
I centrum för motaktionen och framtidsmobiliseringen står Helga Zepp- LaRouches internationella upprop till ungdomen med rubriken Förnuftets tidsålder ligger i stjärnorna (se nedan). Zepp-LaRouche förespråkar ett samarbete mellan de rymdfarande nationerna och vänder sig mot de människofientliga nolltillväxtideologernas pessimism: Människan är en förnuftsvarelse, som har en obegränsad förmåga till intellektuell och moralisk utveckling! Vi kan göra något som varken apor eller åsnor kan göra, vi kan utan begränsning upptäcka ständigt nya vetenskapliga principer för det universum vi bor i! Och med hjälp av dessa kvalitativa upptäckter kan vi – till skillnad från apor och åsnor – hela tiden omdefiniera vad som är resurser, vilket gör dem obegränsade, och vi kan därmed hela tiden förbättra människans levnadsvillkor! För att du ska kunna vara en del av den allt större växande skara anhängare av medborgare, forskare, politiker och ledare och vara en del av denna optimistiska rörelse som behövs för människans framtid, vill vi ge dig verktygen för det enda alternativ som mänskligheten egentligen har. Därför behöver alla känna till LaRouches fyra lagar och vad storbankernas helikopterpengar och ”gröna” omställning egentligen innebär. EIR:s dossier visar att “CO2 – minskning är ren massmordspolitik skapad av Wall Street och Londons City” som är oundgänglig för att förstå klimatalarmisternas stora Greta- offensiv. (Läs mer här )
Målet är att reducera världens befolkningen
Samtidigt som stormsignalerna för den annalkande finanskraschen blir alltmer alarmerande bevittnar vi nu det troligen största experiment som någonsin genomförts för att tvinga fram en beteendeförändring hos befolkningen. Målet för denna transatlantiska kampanj är att med hjälp av en iscensatt klimathysteri få befolkningen att frivilligt acceptera en kollaps av levnadsstandarden, samtidigt som alla investeringar styrs över till gröna projekt.
På samma gång ska den stora omställningen av världsekonomin leverera feta vinster till investerarna och – i förening med den mirakulösa likviditetsökningen genom de aldrig upphörande kvantitativa lättnaderna – än en gång skjuta upp det hopplöst bankrutta finanssystemets sammanbrott. En ekvation som inte går ihop. Trycket ökar allt mer på regeringarna världen över att ställa om till en ”grön ekonomi” och FN:s klimatpanel IPCC redovisar alarmerande resultat över människans resursanvändning. Enligt den senaste rapporten från IPCC är jorden på väg mot en katastrof, men det går fortfarande att göra något åt det, om vi bara lyssnar på Greta, Extinction Rebellion och Dennis Meadows: Vi ska inte bara ha flygskam, vi ska dessutom ha köttskam, ja faktiskt matskam över huvud taget, plus bilskam, reseskam, uppvärmnings-skam och helst också existensskam, för om vi inte fanns skulle klimatet må mycket bättre! Och så klart, om du inte märkt det redan: snön är svart!
Den som tycker att det transatlantiska etablissemanget med sina vidhängande PR-lobbyister inom vetenskap och media har blivit galna, har absolut en poäng. Men det finns en metod i galenskapen: den s.k. klimatpanelens apokalyptiska teser om en förment ond cirkel mellan ett ickehållbart jordbruk, global uppvärmning och extremväder ska indoktrinera befolkningen till att frivilligt avstå från konsumtion, att med höjda skatter subventionera en kanalisering av finansströmmarna till gröna investeringar, att acceptera diktatoriska styrelseformer och – nu pratar man om det helt öppet – acceptera en kraftig reducering av världsbefolkningen. De menar att ett barn faktiskt kostar världen koldioxid och att vi bör avstå barn i solidaritet för framtiden.
Vad gäller IPCC rapporten så bygger resonemanget ytterst sett på Thomas Malthus lika överförenklade som falska teori, enligt vilken mänskligheten förökar sig i geometrisk takt, medan resurserna och därmed livsmedlen bara kan fås att öka i en långsammare, aritmetisk takt. En av de ledande nymalthusianerna, Al Gore kringgick lögnen genom att påstå att Malthus självklart inte kunde förutse att mänskligheten kunde göra förbättringar i jordbrukstekniken och därmed kraftigt öka mängden livsmedel som kunde produceras på jorden. Alltså siktar dagens nymalthusianer, och dit hör också IPCC, in sig på precis denna punkt. Man demoniserar den moderna jordbruksnäringens landvinningar, som åtminstone för en stor del av mänskligheten har gett möjlighet till en bättre, proteinrik föda. Precis som andra resultat av det vetenskapliga framåtskridandet utmålas köttkonsumtionen som skadlig för klimatet, och det enda som kan rädda världen är om vi också slutar åka bil, flyga, värma våra bostäder och använda luftkonditionering.
Och världsbefolkningen får inte öka mer, utan måste tvärtom krympa. Med andra ord, gå tillbaka till befolkningstalet och levnadsstandarden som rådde under den förindustriella tiden: hästdroska för de rika, apostlahästar och cykel för de andra, en stärkande diet på potatis och hirsgröt, nu under beteckningen vegankost. Det största felet med den här synen på människan är att den anammar den oligarkiska synen på människan, som betraktar den breda massan av människor som parasiter, miljöförstörare och bara ett annat djur, vars reducering ur denna synvinkel givetvis framstår som någonting positivt. Men sådan är inte människan. Människan skiljer sig från alla andra levande varelser genom att hon tack vare sin medfödda kreativitet hela tiden kan upptäcka nya principer i det fysikaliska universum och med hjälp av vetenskapliga och tekniska framsteg totalt kan omdefiniera de naturtillgångar som mänskligheten behöver för sin överlevnad.
Mer energi, mer industri
Franklin D. Roosevelts jättelika kraftverksbyggen är ett mycket konkret exempel på hur man kan nyttja människans kreativa förmåga och använda sig av utvecklingen inom bl.a. industrin för att lyfta människor ur fattigdom. Detta gjorde han, tillsammans med det amerikanska folket, genom ”the New Deal”. Precis i den andan vill nationerna som ingår i de hårt kritiserade BRICS- länderna idag genomföra ett internationellt ”new deal”.
Ledarna i dessa länder har tröttnat på tomma löften om förändring och utveckling. Anslutning till både BRICS och Kinas ” Belt & Road”-initiativ siktar in sig på konkreta åtgärder och levererar resultat. Att bygga världen ur fattigdom är ingenting nytt, men likväl leder det till kontroverser då de västerländska nationerna fasar för den stundande, påhittade klimatkatastrofen. Tvärtemot vad klimataktivisterna menar, behöver vi använda oss av mer energi och mer industri – men under nya former. Människan behöver fusionskraft, magnettåg, gruvindustri på månen och annan högteknologisk utveckling med högre energitäthet.
Den gröna omställningen leder till diktatur
Greta Thunberg, skolungdomarna i Fridays for Future (F4F) och Extinction Rebellion (XR) utnyttjas strategiskt av den nyliberala finansoligarkin, som står bakom ett helt komplex av institutioner och organisationer, där man hittar investmentbanker, konsultföretag, Tavistockinstitutet och hela bataljoner av psykologer och beteendevetare, Världsbanken, EU och några biljonärer, men också befolkningsminskningslobbyns nätplattformar och veteraner. Nu mobiliseras hela spektret – från panikslagna barn, till Green New Deals propagerande influencers och narkotikaprofeter till grupperingar som är beredda att gå över gränsen från ett civilt motstånd till mer våldsamma former – för att driva igenom kraven i Parisavtalet långt före den överenskomna tidpunkten 2050. Alla de gröna kadersmedjorna är involverade, från Al Gores Climate Reality Project till nätplattformen We don’t have time, som har bl.a. Greta Thunberg i sin rådgivande kommitté. En närmare titt på finansieringen av Extinction Rebellion (XR) och Fridays for Future visar att den här rörelsen finansieras av de rikaste människorna i världen.
Climate Emergency Fund, CEF, räknar bland sina grundare och bidragsgivare inte bara Robert Kennedys dotter Rory Kennedy och John Paul Gettys dotter Aileen Getty utan också filantropen Trever Neilson, som i karriären haft olika samarbeten med Bill Gates, Warren Buffett, George Soros och Ted Turner. CEF har enligt The Guardian donerat 500.000 euro till XR, en summa som snart ska följas av tio gånger mer pengar. Breitbart har publicerat interna dokument från XR enligt vilka man ska ha mottagit ytterligare donationer på fem- och sexsiffriga belopp i euro bl.a. från Soros, European Climate Foundation, Tides Foundation och Greenpeace Furka Holdings AG. Dessa finansieringskällor visar att det är ett fejkat uppror.
Detta är ingen gräsrotsrörelse, utan Gretahajpen och XR är resultatet av en välorkestrerad propagandakampanj som med argument anpassade till vår tid ska skapa ett politiskt klimat som gör att folk kommer att acceptera införandet en diktatur för miljöns skull som något oundvikligt. Du skall varken skämmas eller bli klassad som människofientlig om du förespråkar en drastisk reducering av världsbefolkningen – så länge du gör det för klimatets skull. På kursgårdar i bl.a. Tyskland tränas de unga klimataktivisterna till att bli allt mer högljudda, våldsamma och extrema i sin framtoning. Den aggressiva framtoningen går mycket väl att jämföras den välmobiliserade Hitlerungdomen under Nazismens glansdagar: ”är du inte med oss, är du emot oss!” Aktivistgrupperna är understödda av miljardärer som ser till att deras intressen går före allt, pengarna står över människovärdet. Både klimataktivisterna och miljardärerna, företagen och övriga investerare är beredda att bokstavligt talat gå över lik för klimatets skull. Det talas om allt grövre kampanjaktioner från aktivisternas sida för att nå fram med budskapet om att ”vi har bara 18 månader på oss! Sedan är det ute med mänskligheten.”
Konsekvenserna av detta katastroftänk, där existensskammen är central, är brutala för unga människor som inte presenteras några som helst alternativ för vad som egentligen är problemen och vad de verkliga lösningarna är. De psykologiska konsekvenserna är förödande där man idag talar om en s.k. ”klimatdepression” där ungdomarna är så oroliga över framtiden att de går in i nattsvarta depressioner utan tillstymmelse till en hoppfull, ljus framtid. Greta Thunberg piskade upp denna hopplösa sinnesstämning ytterligare i sitt tal till FN den 23.9 när hon anklagade världens ledare för att ha stulit hennes uppväxt och framtid. Vad hon missar medvetet eller omedvetet, genom sitt utspel är hur hon som ledare för flertalet av dagens ungdomar med sina ord berövar dem deras framtid.
Den gröna guldgruvan
Den gröna politiken är en guldgruva för investerarna. Det avslöjade dr Christian Thimann, styrelseordförande i Athene Deutschland Holding, ett dotterbolag till försäkringskoncernen Athora, och mångårig medarbetare till IMF och ECB, i ett tal den 27 juli på ett forum över ämnet hållbar finansiering på House of Finance i Frankfurt. Han förklarade: ”Ibland arbetar man i åratal på något utan framgång, och så plötsligt händer det något överraskande som gör att allting förändras. Till exempel hade man pratat i årtionden om Romklubbens gränser för tillväxten och om klimatet, men så plötsligt formulerades den anmärkningsvärda utsagan i Parisavtalet: ’Klimatmålen kan bara nås om vi börjar styra om kapitalströmmarna i riktning mot en värld med låga utsläpp’, och då ändrades klimatet för finanssektorn radikalt. Frågan om ’hållbara investeringar’ är plötsligt i centrum för ekonomin, 12 miljoner skolungdomar tågar på gatorna och hela den här stora frågan är i rullning. EU drar sitt strå till stacken och arbetar på att dra upp lagar och riktlinjer gällande utsläppshandeln och klimatet som ska göra den efterfrågade styrningen av investeringarna till grön teknik lagligt bindande. För en industrination som Tyskland, men också för hela Europa, är detta inget mindre än en förprogrammerad kurs mot ekonomiskt självmord. Det som varken EU-byråkraterna eller finanshajarna begriper är nämligen principerna som den fysiska realekonomin vilar på: Det finns ett direkt samband mellan energiflödestätheten som används i produktionsprocessen, den ekonomiska produktiviteten och antalet människor som kan försörjas med hjälp av dessa parametrar. Om investeringarna styrs om till uteslutande hållbara områden, t.ex. förnybara energikällor som vindsnurror och solpaneler, och transport-, byggnads- och jordbrukssektorn beläggs med utsläppshandel och klimatskatter, så betyder det faktiskt en ekonomisk tillbakagång till tiden före industrialiseringen och motsvarande befolkningstäthet. Nya finansinitiativen gynnade av klimathysterin Under tiden poppar det upp initiativ på finansmarknaderna som t.ex.
Climate Bond Initiative, som vill göra den globala obligationsmarknaden på 100 biljoner dollar till en gigantisk ny plattform för investeringar i hållbara branscher av alla de slag. (EU räknar än så länge med bara 360 miljarder.) Engagerade i detta initiativ är bl.a. Rockefellerstiftelsen, Bank America, HSBC, Inter-American Development Bank, Bloomberg Philantropies, Schweiz, Storbritanniens Foreign and Commonwealth Office, Frederick Mulder Foundation, OAK Foundation, Gordon and Betty Moore Foundation, FSD Africa, NAB (Australien), European Climate Foundation, The Sainsbury Family Charitable Trust, EU-projektet Horizon 2020, Climate Works Foundation, UNDP, Climate KIC, KR Foundation och Martin International. I samma riktning verkar World Economic Forum, Bill and Melinda Gates Foundation, United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC), The Economist och Green Climate Fund, för att bara nämna några. Ironiskt nog är till och med Greta Thunberg medveten om att stora pengar står på spel. I sitt tal på klimatmötet i polska Katowice sa hon: Jag bryr mig inte om att vara populär. Jag bryr mig om klimaträttvisa och den levande planeten. Vår civilisation offras för att en mycket liten grupp människor ska kunna fortsätta tjäna enormt mycket pengar. Men dessa meningar ströks när nätplattformen Avaaz publicerade detta tal. Avaaz är en produkt av den George Soros närstående plattformen MoveOn.org som har specialiserat sig på att samla in personliga data genom att organisera upprop i hela världen om alla möjliga frågor. Det är exakt detta det handlar om: Vid en tidpunkt då realekonomin i Europa och USA massivt bryter samman och nästa kollaps av finanssystemet bara kan fördröjas med nya injektioner av likviditet, skapas en ny guldrusch för gröna investeringar, som spekulanterna kanske kan tjäna stora pengar på under en kort tid när investeringarna styrs bort från reala ekonomin.
För utvecklingsländerna får det katastrofala konsekvenser, hos oss kommer den icke-förmögna delen av befolkningen att skinnas in på bara kroppen, och efter en superkort boom på det monetära området är det slut med industrin. Men, det existentiella hotet mot mänskligheten idag utgörs inte av en annalkande klimatkatastrof, utan snarare, bland annat, av en felaktig reaktion på de cykliska klimatförändringarna. Det utgörs framför allt av hur den nyliberala oligarkin följer traditionen från 1930-talet i sitt sätt att reagera på den nya internationella finans- och valutakrisen: genom att understödja fascistiska rörelser och försöket att införa diktatur – den här gången en miljödiktatur. Banker tänker sko sig på klimatbluffen och helikopterpengar På samma Klimattoppmöte i FN den 23 september där vi bara hörde om Gretas tal, lanserade Bank of Englands chef Mark Carney en omläggning av finanssystemet som kan bli det största rånet i världshistorien. Mark Carney sa: – Företag som anpassar sina affärsmodeller efter det globala noll- utsläppsmålet skall belönas rikligt. De som inte gör det skall sluta existera. Han fortsatte sedan i detalj beskriva hur ett helt nytt rapporteringssystem skall införas för att skilja alla ”gröna” investeringar från de ”bruna”.
Det är en ny finansiellt kontrollerad klimatdiktatur det handlar om, där oönskade företag, verksamheter, småbanker och länder, om de inte underkastar sig, skall utsättas för en kreditblockad av en privatkontrollerad bankkartell av världens största finansinstitutioner samt centralbankerna och EU. De ”bruna” investeringarna är alla de som har med kol, gas, olja och kärnkraft att göra och vilka företag har inte det på något sätt som kan skruvas till. Godtyckligheten för denna absoluta maktutövning gör att vilket företag som helst kommer att kunna sättas i kris och tas över från sina gamla ägare. Mark Carney talade i FN för en pakt av 130 av världens mäktigaste finansinstitutioner men hans förslag kommer från arbetsgrupper som sattes upp som en del av Klimatavtalet i Paris 2016, dvs. långt innan Greta, Fridays4Future eller Extinction Rebellion startade de klimatdemonstrationer som bankirerna nu hänvisar till. En arbetsgrupp var för EU och den nya ordföranden för EU-kommissionen Ursula von der Leyen har kommit ut med en omriktning av EU:s fonder till ”gröna” investeringar ungefär samtidigt med Carneys tal i FN. Hur kan man då veta att Carneys syfte är att rädda de största privata finansinstitutionerna på bekostnad av de företag som ”skall sluta existera”?
Månaden innan, i augusti 2019, talade Carney på den årliga samlingen av centralbankirer i Jackson Hole i Wyoming om helt andra saker, nämligen om att inrätta en ny syntetisk världsvaluta för att ersätta dollarn. Den skulle vara en valuta liknande Facebooks förslagna (krypto-)valuta Libra, men kontrolleras av centralbankerna i samarbete med regeringarna, men styrande regeringarna. Det skulle ge centralbankerna makt att trycka syntetiska sedlar på ett sätt som kan liknas med det desperata förslag på ”helikopterpengar” som förslogs av förre chefen för amerikanska centralbanken Federal Reserve Ben Bernanke. Det går ut på att stimulera konsumtion och samhällsekonomi genom att kasta massor av sedlar till människor på marken från helikoptrar. På samma konferens i Jackson Hole föreslog fyra höga chefer för Wall Street-jätten Black Rock införande av en annan typ av helikopterpengar, en ny finansåtgärd som de kallade ”going direct”. Centralbankerna skulle då trycka sedlar och låna ut dem direkt till regeringar, institutioner, företag osv. En av de fyra var den förre schweiziske centralbankchefen Phillipp Hildebrand, som kallade detta för en ”regimförändring i penningpolitiken”, vilket verkar vara helt riktigt eftersom de folkvalda regeringarna skulle tappa makten att skydda sina medborgare.
Var för sig är det svårt att se syftet med utspelen i FN respektive Jackson Hole. Men tillsammans kan man se logiken om man tillräckligt kan se ondskan i vitögat. Alla som inte är förblindade av Greta, kan inse att klimatinvesteringar kan bli ett stort tillskott för rädda bankerna i en finanskris i synnerhet om privata företag kan konfiskeras av banker i stor skala. Helikopterpengar innebär likaledes att man skapar en hyperinflation som rånar överklass och medelklass på sina tillgångar, som istället överförs till de finansinstitutioner som vet vad som är på gång. Frågorna är: Skall verkligen alla företagare och rika personer låta sig luras av klimatbluffen till att ”rädda” bankerna? Skall folket acceptera den globala avfolkningspolitik och ekonomiska kollaps som blir resultatet av Parisavtalets krav att tre fjärdedelar av världens tusentals kolkraftverk ska vara stängda till 2030? Skall Västvärldens länder välja rädda sig ur bankernas grepp genom att införa bankdelning enligt Glass Steagall och begränsa deras makt, vilket är en avgörande del i Lyndon LaRouches fyra lagar för ekonomisk återhämtning? Se Mark Carneys tal här Dags att dra i nödbromsen! Det är verkligen dags att ansvarstagande personer drar i nödbromsen för nu kör vi med full fart rakt mot stupet! I en gästledare i SvD hyfsade Björn Lomborg den extrema klimatdebatten från några av dess överdrifter under rubriken Polariseringen i debatten försvårar smarta lösningar.
Lomborg är chef för Copenhagen Consensus Center och gästprofessor vid Copenhagen Business School skrev att det inte ens råder en enighet bland klimatalarmisterna om hur stort och brådskande hotet är och lyfte fram IPCC:s egna observationer där man menar att det saknas belägg för att komma med domedagsprofetior om klimatets extrema väderfenomen skulle ökat i omfattning och antal – med eller utan mänsklig påverkan. – Vad ligger då bakom den uppblåsta retoriken?, frågar Lomborg och svarar själv: Nära 30 år av misslyckade policyförslag…” …”Parisavtalet kommer sannolikt att kosta 1-2 biljoner dollar om året vilket gör det till den dyraste överenskommelsen i världshistorien. Han konstaterar även att det är ”smärtsamt dyrt att uppnå nollutsläpp” och exemplifierar med Nya Zeeland som beräknade att det skulle överstiga deras årliga budget, varje år, fram till år 2050 med en hel årsbudget. Vidare kritiserar han dessutom den skrämselpropaganda som verkar vara det enda tillvägagångsättet för klimatförespråkarna för att få igenom sina åtgärdsprogram. Riskerna är större än vinsterna med sådan slags resonemang.
Upprop: Det finns ingen klimatkris Denna stora omställning till en helt fossilfri världsekonomi, som Johan Rockström länge har propagerat för, är desto mera kriminell eftersom forskarna inte alls är eniga om att det finns en klimatkris. Internationellt har det gjorts flera upprop mot talet om en antropogen (människopåverkad) klimatförändring. Tusentals vetenskapsmän har ställt sig bakom dessa upprop, bl.a. initierade av F. Seitz, tidigare ordförande för den amerikanska National Academy of Sciences, av NonGovernmental International Panel on Climate Change (NIPCC) och av hundratals italienska, skandinaviska och japanska vetenskapsmän. Det som alla dessa experter vänder sig emot är påståendet att människans påverkan på klimatet spelar någon nämnvärd roll, de menar att det framför allt rör sig om naturliga förändringar, som har att göra med processer på solen, molnbildning, Vintergatans position och andra kosmiska företeelser. De konstaterar också att klimatsimuleringsmodellerna inte förmår återge de senaste 10.000 årens faktiska klimatförändringar, och att det är naturen – inte människan – som bestämmer klimatet. Därför är det, som framhålls i uppropet nyligen från både en kommitté av italienska vetenskapsmän ledd av den välrenommerade professorn Umberto Crescenti, illusoriskt att tro att en minskning av koldioxidutsläppen kommer att ha någon påverkan på klimatet. Läs mer om detta här.
”Hållbar utveckling” ska vara ihållande! Det IPCC föreslår är ingen hållbar utveckling. Skall världens fattiga kunna lyftas till ett produktivt och människovärdigt liv kommer det att kräva en så snabb utbyggnad av energin att kol och olja kommer att behöva byggas ut stort. Det som ligger på FN:s dagordning är att genomföra Agenda 2030 och då står frågan om fattigdomen långt, långt före klimatet precis som Hussein Askary och Jason Ross skriver i sin artikel Nödvändigt att omdefinierahållbar utveckling som ihållande utveckling. Agenda 2030 är en form av prioriteringslista över de målsättningar som världens nationer kommer överens kring. Högst upp på dagordningen har man enats kring att utrota fattigdom, ett mål som man kan nå om de rätta verktygen används. Under koloniseringen fick människorna lära sig att förstå att de var mindre värda varelser än sina kolonisatörer och att deras fattigdom var för dem ett naturligt tillstånd, det var därför de var dömda till ett liv i slaveri.
Sedan hette det att fattigdomen berodde på korrupta ledare. Idag sägs att det är ”den smutsiga, giriga industrin och dess klimatpåverkan” som försätter samma utvecklingsländer i fattigdom. Istället för högsta möjliga utveckling, ska länderna få bistånd för att ”mildra klimatförändringarna” och allmosor. Med detta synsätt kommer fattigdomen att göras permanent, eller ”hållbar”, i generationer. Men nu har dessa systematiskt förtryckta länders medborgare och ledare fått nog och börjar aktivt förändra förutsättningarna genom att ändra spelreglerna. Diskussionerna kring begreppet ”hållbar utveckling” har därför helt gått isär. I Väst propageras det med betoningen på ”hållbar”, medan exempelvis Kina betonar ”utveckling”. Begreppet ”hållbar utveckling” föddes 1974 ur den s.k. Brundtland-rapporten där man talar om utveckling genom förnyelsebara resurser så som sol, vind- och vattenenergi. Här identifierar man hållbarhet genom att tillgodose en nödvändig utveckling för att möta de basala behoven. Rapporten talar utifrån länder i utveckling, de tidigare kolonier.
Kritik riktas även mot industrinationernas överflöd som bidrar till att destabilisera ekosystemen och utarmar jordens naturtillgångar. Diskussionen om tillväxtens gränser får sig en renässans. Brundtlandrapporten fastslog att människan idag lever över sina tillgångar framförallt ifråga om energianvändning. Rapporten uppmuntrar till en ”hållbar energikonsumtion” som ligger inom ramarna för vad som är möjligt ekologiskt. Den relevanta frågan vi bör ställa oss vid dessa påståenden är hur bestäms ramarna för dessa begränsningar? Förvisso kan teknologin frambringa energilättnader, men faktum kvarstå, om man följer detta resonemang, att jordens resurser är begränsade och därför bör användningen begränsas. Men är verkligen begränsningarna fixerade av naturen, eller bestäms de utifrån människans upptäckter och framsteg? En nation som frångår idéen om jordens resursbegränsningar är Kina. Kina har bevisat att vägen ur fattigdom sker via uppsnabbad industrialiseringsprocess med storskaliga megainfrastrukturprojekt, genom att fullt ut nyttja både naturens och människans resurser. Exempelvis, alla användbara energikällor så kol, olja, gas, vatten och kärnenergi måste användas. Att ersätta de energikällor med lägre energiflödestäthet, de som nämnts innan, med kärnenergikällor så som fission och fusionskraft, är nödvändigt. Det är varken resonabelt eller moraliskt försvarbart att neka mindre bemedlade nationer de utvecklingsmöjligheter som gjorde USA, Europa, Japan och andra till moderna industrisamhällen. Vad som är nödvändigt är att bana vägen för fusionskraft och för att nå dit behöver mänskligheten en högre energianvändning än den som existerar idag. Fusionskraft borde vara varje miljö- och klimataktivists våta dröm då det bokstavligt talat är ren energi. Vägen dit kräver en extremt hög användning av nuvarande energiresurser, och en enastående teknologisk utveckling för att nå nästa steg i energiutvecklingen. Det ekonomiska mirakel som Kina frambringat bygger på implementeringen av en sund policy som står i bjärt kontrast mot de krav ställda av internationella institutioner så som Världsbanken, IMF, internationella miljöorganisationer, finanskonsultbolag och tankesmedjor. Kina har helt enkelt följt de fotspår som lämnades av ett USA från 1940-talet och ett sargat Tyskland efter andra världskriget.
De var världens främsta industrinationer som anammade principer om riktade krediter. Därför är det av yttersta nödvändighet att i denna kontext, tydligt fastställa att definitionen av ”hållbar utveckling” borde mena förmågan att bibehålla en utvecklingsprocess som genererar i en högre nivå av produktivitet och levnadsstandard, både fysiskt och kulturellt, för hela samhällen genom vetenskaplig kreativitet och teknologisk innovation. ”Hållbar utveckling” borde under inga omständigheter betyda en adaptering av samhället till en konstant minskning av begränsad mängd resurser, för det finns inget som är heter begränsade resurser! Det enda som begränsar tillväxt är avsaknad av kulturella, vetenskapliga och teknologiska framsteg. Läs artikeln: Nödvändigt att omdefiniera hållbar utveckling som ihållande utveckling Läs mer om detta här.
Internationella Schillerinstitutets aktionsdagar Den 10 september gick startskottet för en internationell kampanj för att stoppa den nedåtgående spiralen till depression, krig och kaos. Bakom kampanjen står Schillerinstitutet och dess grundare Helga Zepp-LaRouche samt organisationer runt om i hela världen som ansluter sig till Lyndon LaRouches idéer. Samlingspunkten för mobiliseringen är de förnyade satsningar som nu görs för att utforska universums oändliga rymd, för att nå en ständigt bättre kunskap om naturlagarna och för att kolonisera världsrymden, till att börja med månen, Mars och vårt eget solsystem. Den nu inledda mobiliseringen är det nödvändiga motmedlet mot svindleriet med den antropogena globala uppvärmningen, som ska få folk att känna sig tvingade att gå med på en brutal åtstramningspolitik för att rädda planeten. Generöst finansierade av miljardärer, som tjänar sina pengar på den rådande kasinoekonomin, gör dessa fiender till mänskligt framåtskridande en flykt framåt och använder ett vetenskapsbedrägeri för att angripa idén om vetenskapligt och tekniskt framåtskridande. För att få igenom sin politik piskar man systematiskt upp en masshysteri över vad som påstås vara världens hotande undergång på grund av klimatförändringar, med hjälp av organisationer som Fridays for Future (som organiserar skoleleverna som demonstrerar på fredagar mot klimatförändringar) och det ännu mer radikala Extinction Rebellion. Framför allt siktar man in sig på att driva ungdomar till panik, för att de ska radikaliseras. I sin mobilisering uppmanar LaRoucherörelsen därför ungdomarna att söka sin framtid genom att vända blicken upp mot stjärnorna, i stället för att kura ihop över sina smartphones, som är utformade för att göra dem dummare. Om de antar den utmaningen, som i grunden talar till varje människas unika förmåga till kreativitet, då får ungdomarna äntligen möjlighet att forma framtiden och samtidigt genomskåda det ekofascistiska svindleriet, som vill lura i dem att
det inte finns någon framtid. I detta nummer kommer uppropet med i en kopierbar bilaga för att du enklare ska kunna sprida dessa idéer vidare. Svenska Schillerinstitutets mobilisering Sverige deltog i den internationella aktionsdagens första dag med bokbord och flygbladsutdelning på Södertörns högskola i Huddinge söder om Stockholm och agiterade mot Domedagsprofeterna i klimatrörelsen som förstör för ungdomen. Flygbladet som skrivits av internationella Schillerinstitutets grundare och ordförande Helga Zepp-LaRouche delades ut på svenska. Schillerinstitutets aktion genomfördes samma dag på alla kontinenter utom Antarktis, men spreds dit genom medlemmar i Argentina. LaRouches Fyra Lagar På grund av det dåliga politiska stödet för den omställning som är direkt nödvändig för människans överlevnad och fortlevnad, krävs det i dagsläget en mobilisering av medborgarna. De måste förmå politikerna att, i stället för bankräddningsaktioner och ett grönt New Deal, ge ut krediter uteslutande riktade till den fysiska ekonomin, för att skapa produktiva jobb inom infrastruktur och industri. Inga fler räddningsaktioner för spekulationsförluster – som de 23 biljoner dollar som kastades ner i finansspekulationens bottenlösa hål, med det resultat som vi ser i dag! 2014 formulerade Lyndon LaRouche i sina fyra lagar de finans- och näringspolitiska åtgärder som måste sättas in för att övervinna krisen: 1. Sanera banksystemet genom att gå tillbaka till Glass-Steagall-lagens system med bankdelning – en lag vars återinförande Trump förespråkade under sin valkampanj. När ockrarna på Wall Street inte får använda affärsbankerna för sina spekulationsaffärer behöver skattebetalarna inte längre garantera dessa lycksökares till största delen värdelösa värdepapper. De kan då med tiden avskrivas, när de tvivelaktiga finansiella tillgångarna sorterats bort. Med Glass- Steagall skyddas i fortsättningen bara legitima affärsbanksfunktioner, ingen spekulationsverksamhet. 2. Gå tillbaka till nationalbanksprincipen. Utgivning av statliga krediter med låg ränta, öronmärkta för att sätta arbetslösa eller improduktivt sysselsatta arbetstagare och outnyttjat kapital i produktivt arbete. 3. Tyngdpunkten i dessa sysselsättningsprogram måste ligga på program som höjer produktiviteten i hela ekonomin, vilket betyder å ena sidan program för att reparera och bygga ut infrastrukturen, med hjälp av modern teknik som höghastighets- eller magnetsvävartåg, och å andra sidan: 4. Program som för vetenskapen framåt, som till exempel Trump- administrationens internationella program för färder till månen och Mars eller den internationella forskningen för att kunna kontrollera och nyttja fusionskraften. Till skillnad från de stolliga planerna på ett grönt New Deal, som riktar sig emot just den typen av produktiva investeringar, är en sådan politik inte
inflationsdrivande. Eftersom finansbubblan hotar att spricka inte bara i USA måste den här politiken drivas igenom i hela världen. Regeringarna i Ryssland, Indien och Kina behöver slå sig ihop med USA mot den gemensamma fienden – en förödande kris i världsekonomin. Tillsammans är dessa fyra stora nationer starka nog att kunna byta ut Citys och Wall Streets kollapsande spekulativa penningsystem mot ett nytt världskreditsystem som bygger på lärdomarna från Franklin D. Roosevelts utkast till Bretton Woods-systemet efter andra världskriget. (Trots många problem efter Roosevelts död upplevde världsekonomin under Bretton Woods den längsta tillväxtperioden, särskilt i Västeuropa och USA.) Med detta nya system kommer massiva, långfristiga utvecklingskrediter med låg ränta att kunna ges till länder i Afrika, Asien, Central- och Sydamerika och Östeuropa. Precis som i Roosevelts utkast kommer detta Nya Bretton Woods- system att vara ett dollarbaserat guldreservsystem med relativt fasta växelkurser, förutan vilket sådana långfristiga lågräntekrediter är omöjliga. Lyndon LaRouches fyra lagar kan lösa den ekonomiska krisen.
EIR-rapporten om Great Reset/Green New Deal: Centralbankernas diktatur för folkminskning På konferensen i februari 2021 eskalerade Davos-eliten sin ekonomiska politik Great Reset som leder rakt till konfrontation och världskrig. Schillerinstitutet och Executive Intelligence Review har gjort en stor genomgång av denna politik i en specialrapport som heter: ”Det stora språnget bakåt – LaRouche avslöjar Green New Deal”. Great Reset är inriktad på global befolkningsminskning och regimförändring för alla länder och företag som motsätter sig det. Det innebär att länder som Ryssland och Kina, som vill värna sina folks välfärd genom fortsatt industrialisering och ekonomisk utveckling, är direkt hotade av destabilisering och krig. Följande artiklar i rapporten är fritt tillgängliga om du vill bekanta sig med vad Great Reset och Green New Deal egentligen handlar om ( Great Leap Backward – LaRouche Crushes the Green New Deal – The LaRouche Organization (nationbuilder.com) )
CO2 är ingen förorening Klimatbluffen mot växternas föda (CO2) används av oligarkin för att bygga upp en ny gigantisk (grön) finansbubbla som kommer att föröda miljoner människors livsbetingelser och industrier. Professor William Happer visar att CO2 inte är en förorening utan en förutsättning för växtligheten. (Länk)
