Byt bort nya dyra fregatter till förmån för upprustning av Malmbanan
Sverige bör utnyttja den Natoklausul som tillåter östvästliga svenska infrastrukturinvesteringar som en del av de 5 procentiga försvarsanslag som Natoländerna gjort upp om att uppnå. Enorma summor kan frigöras ur försvarsbudgeten till infrastrukturbyggen i Sverige.
Den dyra planerade anskaffningen av 4 nya fregatter till svenska Marinen för upp till 60 miljarder kr, är tänkt att göras genom ökad statlig upplåning. Att betala militär materiel med lån har helt rätt ifrågasatts eftersom det inte handlar om produktiva investeringar. En satsning i samma storleksordning på Malmbanan kan ge Sverige avkastning i årtionden och kan mycket väl finansieras med lån.
Ser man dessutom på alternativens framtida utgifter blir skillnaden skriande. Fregatterna är tänkta att delta i operationer ute på öppet hav som kräver större fartyg med längre uthållighet än de korvetter Sverige har. Det handlar helt enkelt om att göra det möjligt att öka engagemanget för Sverige att delta i den nya globala inriktningen på Nato, inte minst för ett ökat deltagande i Natos amerikaledda operationer i Mellanöstern, Indiska Oceanen och Stilla havet runt Kina. Kostnaden för sådana dyra militära operationer långt bort och under lång tid kommer utöver fregatternas hialösa anskaffningskostnad. Jag har inte ens berört de kostnader som kommer av all negativ inverkan av att Sverige deltar i USA:s folkrättsvidriga krig mot länder vi kunde samverka med fredligt.
En upprustning av Malmbanan med dubbelspår längs hela sträckan Luleå-Narvik ger en nästan omedelbar vinst genom att malm som ligger och väntar på att skeppas ut ifrån gamla och nytillkommande gruvor, kan levereras till kunder i hela världen. Runt banan finns nu stora anläggningar för förädling av malmen till järnsvamp, sinterkulor och stål, dessutom en hel utvecklingskorridor av underleverantörer till denna gruvindustri som alla kan dra nytta av att bättre nå sina kunder och leverantörer. Om man därtill lägger den ökade möjligheten till persontrafik kan Malmbanans upprustning öka inkomsterna i alla kommuner längs banan. Den ökar möjligheten för fast bosättning för alla de splittrade familjer som idag har någon som veckopendlar till regionen.
Möjligheten att bygga östvästliga förbindelser inom ramen för försvarskostnaderna måste tas till vara. Det kan aldrig vara fel att bygga ut de förbisedda förbindelserna till Finland och Norge. Från Malmbanan, till Blå vägen, till Jämtland, Oslotrafiken och en storsatsning på att bygga tunneln via Åland till Finland. När vi så småningom kommer tillbaka till de gamla fredliga förbindelserna med Ryssland, bär dessa nordiska östvästliga förbindelser på löftet om kontakt med Kina, Sydostasien, Indien, Sydvästasien och även Nordamerika genom de nya Sidenvägarna och Arktis. Det vore därför inte heller fel att byta någon av fregatterna mot en efterlängtad ny isbrytare.
Av Ulf Sandmark, civilekonom, ordförande i Schillerinstitutet i Sverige.
