Bankerna flyttar allt längre från personliga möten med sina småföretagare. Det är dags att ta ned dem från sina elfenbenstorn.
Becker pekar på viktiga problem, men inte på någon sådan lösning.
Bankdelning har diskuterats länge men envist motarbetats av bankerna genom bl.a. EU, trots att det skulle återuppliva en sund nedbantad bankverksamhet med affärsbanker, utan den dyra och spekulativa värdepappershandeln. Utan kasinodelen kan bankernas medarbetare koncentrera sig på den mer intressanta och för samhället mycket mer värdefulla utvecklingen av företag och på privatkundernas projekt.
Staten kan driva fram en sådan utveckling genom att införa bankdelning, där banker för att få kalla sig banker måste skilja sig helt från all värdepapperhandel. Bankerna, som då åter blir riktiga affärsbanker, kan då inte skapa egna pengar utan blir beroende av sina kunder och deras inlåning kanske t.o.m. av deras kontanter. Bankverksamheten utan kasinoverksamheter skulle bli mycket mindre komplicerad. Många fler lokala banker och bankkontor kan öppnas.
Statens enorma risk att behöva täcka förlusterna i storbankernas gigantiska kasino kan elimineras och därmed också risken för att staten ska gå i konkurs i nästa stora bankkris. Risken för staten minskas genom att de stora riskverksamheterna i bankerna inte kommer att garanteras av staten. När bankernas själva måste täcka alla spekulationsförluster, drivs bankerna till att lämna sådan verksamheter och koncentrera sig på sin kärnverksamhet.
Bankdelning är således svaret på de problem som artikeln pekar på.
https://www.dagensps.se/foretag/handelsprofessorn-minsta-foretagen-i-klam-av-bankkontorsdoden
Det finns ungefär 70 procent färre bankkontor i dag i Sverige än för 25 år sedan men stängningen har gått snabbare nu på slutet”, berättar Bo Becker, professor vid Handelshögskolan i Stockholm för Dagens PS. (Foto: Handelshögskolan)
Massnedläggningen av Sveriges bankkontor har varit ekonomiskt riktigt för både samhället och bankerna själva. Men för det de allra minsta företagen har det haft en negativ effekt.
Det säger Bo Becker, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, som studerat de senaste decenniernas våg av nedlagda bankkontors påverkan på Sveriges småföretag.
Svårt för många småföretag att få lån
Trots att Dagens PS har skrivit tidigare många små- och medelstora företag aupplever att det är svårt att få lånefinansiering från storbankerna föreslås ingen lösning i följande utdrag ur artikeln:
”8 av 10 småföretag som gjort en investering de senaste 12 månaderna svarar att de finansierat den med löpande intäkter/eget kapital”, förklarade Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund i en intervju häromveckan och la till;
”Av dom som behövt extern finansiering upplever en majoritet att det är ganska eller väldigt svårt att få sådan finansiering”.
Som tänkbara förklaringar till kreditsvårigheterna angav chefsekonomen stora krav på säkerhet, höga lånekostnader samt låg förståelse för verksamheten vilket förstärkts när de lokala bankkontoren stängt igen på många platser.
Nedläggningen av bankkontor en orsak
Fenomenet är något som studerats närmare i den forskning som Bo Becker, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, har gjort.
”Det finns ungefär 70 procent färre bankkontor i dag i Sverige än för 25 år sedan men stängningen har gått snabbare nu på slutet”, förklarar han och säger att det är en del av en global trend.
Bakom nedläggningen ligger främst den ökade digitaliseringen.
”Banken har flyttat in i smartphonen och det finns mycket som positivt med den här utvecklingen”.
“Är rationellt ur bankernas perspektiv”
Men inte alla är vinnare på förändringen.
”Bankkontoren hade en mindre men ändå central funktion att samla information om entreprenörer och småföretag.”
Den funktionen var dock inte tillräckligt lönsam för att motivera att ha kontoren kvar enligt Bo Becker.
”Så det är helt enkelt rationellt att stänga kontoren ur bankernas perspektiv även om det finns en del negativa konsekvenser som möjligheten att ge banklån till vissa små och medelstora företag”.
Svårast för de minsta och nystartade bolagen
Rent konkret kan Handelsprofessorn se i sin forskning att utbudet av lån har krympt på de platser där bankkontoren har stängts.
Om man stänger en tredjedel av bankkontoren i en kommun ökar sannolikheten med 2,8 procent för att ett företag inte ska få lån överhuvudtaget visar forskningen i siffror.
”Det handlar uteslutande om företag som inte har tillgång till goda säkerheter. I princip små och nya företag”, säger han om företagen som drabbats mest.
”För etablerade företag som har goda relationer, god ekonomi och är lite större så har det haft mindre påverkan. Det kan till och med vara lättare i dag att få lån”, resonerar Bo Becker vidare.
Men för de allra minsta bolagen, och för de nystartade, är det alltså svårare att få lån. Tjänsteföretag och företag med färre fasta tillgångar löper generellt större risk.
”Det är kunskap om specifika låntagare som inte finns längre. Den som bygger på lokala nätverk och fysiska möten”.
Kan slå hårt mot lokala ekonomin
Även om det är en utmaning för enskilda företag som inte får lån så är Bo Becker dock inte säker på att utvecklingen netto är en förlust för samhället.
”De besparingar som kan göras av att inte behöva ha ett bankkontor, att leverera banktjänster utan den stora kostnaden, den är ju enormt positiv”, säger han till Dagens PS.
Men för den lokala ekonomin i en specifik ort kan det ha sammantagna negativa effekter menar han samtidigt.
Däremot finns det inget i forskningen som tyder på att det är ett glesbygdsproblem, även om det kan märkas mer på glesbygden när företag och bankkontor lägger ned.
Kan bli extra stor utmaning i Sydeuropa
Trenden är som sagt detsamma över hela världen.
Men bankkontorsdöden slår olika beroende på hur sammansättningen av näringslivet ser ut på olika platser.
”Det är ett mycket större problem i Sydeuropa eftersom det är så enormt många fler anställda i småföretag där. I Sverige har vi många medelstora företag medan i USA jobbar de flesta i storföretag som finansierar sig på Wall street”, förklarar Bo Becker.
”Därför blir bankkontorsnedläggningarna inte så dramatiska i Sverige, även om det slår mot enskilda företag. I Italien och Spanien skulle det potentiellt kunna bli betydligt värre”.
David Ingnäs som skrev detta bevakar börs, fonder och sparande i både svenska och utländska aktier, bevakar såväl små som stora företag.
