175 amerikanska kongressledamöter röstade den 4.2 2022 för att avbryta sanktionerna mot Afghanistan och för att släppa valutareserven som beslagtagits av USA så banksystemet blockerats och ekonomin kollapsat. Det var ett initiativ av den demokratiska ledamoten från Washington Pramila Jayapal som är ordförande i den progressiva gruppen som fick med sig 80 procent av demokraterna. 255 kongressledamöter röstade däremot för att fortsätta ihjälsvältningen av miljoner afghanska barn och kvinnor, med det hycklande argumenten att försvara kvinnors rättigheter.
Se här på Twitter där det i tråden finns länkar till omröstningsresultatet och debatten: https://twitter.com/KeaneBhatt/status/1489390142284566533
Frågan handlar om att USA som Västvärldens ledare medvetet har framkallat en massvält i Afghanistan där 20 miljoner riskerar att svälta och frysa ihjäl i vinter. En miljon barn svälter redan så illa att de skulle givits intensivvård om de vårdats i Sverige och akut riskerar att dö. USA har beslagtagit landets egen valutareserv och med sanktioner satt hela betalningssystemet i baklås så handeln lamslagits och mat inte kan importeras till affärerna ända sedan i augusti förra året.
Denna bestialiska svältpolitik är USA:s ansvar, men också Sveriges som 20-årig krigsallierad med USA och delansvarig till beslagtagandet av Afghanska valutareserven i de delar som hålls i IMF, Världsbanken och BIS. Det psykopatiska massdödandet av miljoner afghaner, framför allt kvinnor och barn, kommer vara förknippat med Västländerna inklusive vårt land, långt in i historien, om inte det omedelbart vänds till sin motsats.
Det är bra att försvaret nu skall diskuteras mellan riksdagspartierna eftersom svenska Flygvapnets transportkapacitet och hela logistiken från kriget omedelbart måste sättas in för att stötta en internationell katastrofinsats för att nå de svältande i Afghanistan.
I svenska riksdagen ställde riksdagsledamot Anders Österberg (s) den 14 januari 2022 en skriftlig fråga till biståndsminister Matilda Ernkrans som svarade den 26 januari. Österberg tog inte upp valutareserven.
Frågan var:
Talibanerna har tagit hela det afghanska folket som gisslan. Det sker utomrättsliga avrättningar, tortyr och kroppsstraff, en hotande hunger- och svältkatastrof för miljontals människor och hot mot såväl religiösa som etniska minoriteter. Men det är inte samma land som för 20 år sedan. Det sker motstånd mot talibanernas skräckvälde. Kvinnor protesterar på gator och torg. National Resistance Front of Afghanistan är den opposition som håller ett antal landområden.
Alla brott som sker mot krigets lagar måste också fördömas. Vilket också görs, det är utmärkt. En dag kommer det att bli ansvarsutkrävande av de som begår brott mot mänskligheten, krigets lagar med mera. Det kommer att ta tid innan förövarna ställs inför domstol. Men den dagen kommer att komma.
Enligt FN:s världslivsmedelsprogram WFP står nästan 23 miljoner afghaner inför akut matbrist, varav 8,7 miljoner är nära svält. FN-organet beräknar att den humanitära sektorn i Afghanistan behöver tillskott på 4,4 miljarder dollar under året för att kunna distribuera mat till behövande människor runt om i landet. Från svensk sida hade det deklarerats att inte en enda krona ska gå till talibanerna. Det är helt rätt.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
– Vilka fler initiativ tänker statsrådet ta för att mildra det humanitära lidandet i Afghanistan?
Frågan är besvarad
Svar på fråga 2021/22:760 av Anders Österberg (S)
Det humanitära lidandet i Afghanistan
Anders Österberg har frågat mig vilka initiativ jag tänker ta för att mildra det humanitära lidandet i Afghanistan.
Jag delar Anders Österbergs uppfattning att den humanitära situationen i Afghanistan är djupt oroande. Under 2021 betalade Sverige genom Sida ut 318 miljoner kronor i humanitärt stöd till Afghanistan, däribland WFP och OCHA. Stödet har bidragit till att människor fått mat att äta, att barn fått gå i skolan och att kvinnors hälsa stärkts. Förra året gick 80 miljoner kronor av dessa medel till WFP för att lindra matosäkerheten i landet.
Regeringen kommer under 2022 fortsätta att ge humanitärt stöd till icke-statliga aktörer som verkar i Afghanistan i linje med de humanitära principerna. Sidas preliminära allokering i år ligger på 245 miljoner kronor och är anpassad till de drastiskt ökade humanitära behoven i landet.
I nära samråd med andra givare stöttar Sverige därtill decentraliserade utvecklingsinsatser genom FN-systemet och viktiga icke-statliga aktörer så som Svenska Afghanistankommittén. Detta arbete är centralt för att undvika en kollaps av grundläggande samhällstjänster, så som sjukvård och utbildning, utan att finansiera eller legitimera talibanerna.
Sverige kommer fortsätta arbeta för att lindra den svåra humanitära krisen och stå upp för demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, humanitära principer och internationell humanitär rätt i Afghanistan. Denna linje driver regeringen såväl inom EU som i andra internationella fora.
Stockholm den 26 januari 2022
Matilda Ernkrans
