Fredens texter

Här följer texter för läsningen på söndagen den 1 mars 2026. De är förebilder för utarbetandet av den nya globala fredsarkitektur som är möjlig när världens majoritetsländer nu börjar samlas för ersätta den angloamerikanska världshegemonin med en ny världsordning för hela mänsklighetens fred och utveckl

Gyllene regeln
Psaltaren 51
Ur Om trosfred av Nicolaus Cusanus
Westfaliska freden 1648
Amerikanska självständighetsförklaringen
FN-stadgan
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
De fem principerna,
Bandungkonferensens deklaration 1955:
Tio principer för Ny internationell arkitektur för alla nationers säkerhet och ekonomiska utveckling, av Helga Zepp-LaRouche

Lyssna på uppläsningen den 1.3 2026 av dessa texter här: Fredenstextervideo

1. Den gyllene regeln

Det var när Jesus och hans lärjungar hade gått upp på ett berg och han undervisade dem om vägen till Guds rike – det vi brukar kalla för bergspredikan – som han uttalade de ord som sedan har fått benämningen “Den gyllene regeln”:

“Därför, allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem. Detta är lagen och profeterna” (Matt 7:12)

Den här befallningen var kanske den största och viktigaste enskilda uppmaning Jesus gav sina lärjungar. Men Jesus var inte den förste som sammanfattade Guds vilja i en “gyllene regel”.

Rabbi Hillel, en av de mest kända lärarna i den judiska historien, hade många år tidigare sammanfattat lagen i ett liknande uttalande: “Gör icke mot din nästa vad du själv hatar. Detta är hela lagen. Resten är kommentarer.”

2. Gemensam bön ur Psaltaren för de Abrahamitiska religionerna:

Psaltaren 51

För körledaren. En psalm av David ₂när profeten Natan varit hos honom, sedan David varit tillsammans med Batseba.

₃Förbarma dig, Gud, i din nåd,

stryk ut mina synder i din stora godhet.

₄Gör mig fri från all min skuld

och rena mig från min synd.

₅Jag vet vad jag har brutit,

min synd står alltid inför mig.

₆Mot dig, bara mot dig har jag syndat,

jag har gjort det som är ont i dina ögon.

Du har rätt när du ställer mig till svars,

den dom du fäller är rättvis.

₇I skuld är jag född,

i synd blev jag till i min moders liv.

₈Du som älskar ett uppriktigt hjärta,

ge mig vishet i mitt innersta.

₉Rena mig med isop från min synd,

tvätta mig vit som snö.

₁₀Låt mig få höra glädjerop och lovsång,

låt den du har krossat få jubla.

₁₁Vänd bort din blick från mina synder,

stryk ut all min skuld.

₁₂Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta,

ge mig ett nytt och stadigt sinne.

₁₃Driv inte bort mig från din närhet,

ta inte ifrån mig din heliga ande.

₁₄Låt mig åter glädjas över att du räddar,

håll mig uppe, ge mig ett villigt sinne.

₁₅Jag skall visa syndarna dina vägar,

så att de vänder åter till dig.

₁₆Skydda mig mot blodsdåd, Gud, min räddare.

Då skall jag jubla över din trofasthet.

₁₇Herre, öppna min mun,

jag vill sjunga ditt lov.

₁₈Slaktoffer vill du inte ta emot,

och ger jag dig brännoffer försmår du det.

₁₉Det offer du begär är ett förkrossat hjärta,

en krossad och nedbruten människa

förkastar du inte, o Gud.

₂₀Låt i din godhet allt gå Sion väl,

bygg upp Jerusalems murar.

₂₁Då skall du få njuta rätta offer,

brännoffer och heloffer,

då skall unga tjurar offras på ditt altare.

3. Ur lärodikten ”Om Trosfred” av Nicolaus Cusanus, Kapitel 1

”Till den jordiska människans egenart hör nu att en lång vana, vilken godtagits som naturlig, försvaras som sanning. Därav uppkommer stora meningsskiljaktigheter, när varje tro föredrar sin tro framför andras.

Kom därför till hjälp, Du som allena kan det. Ty för Din skull finns denna avund, Du som är den ende som vördas i det som alla kan tillbe. Ingen söker nämligen i allt han eftersträvar något annat än det goda, och det är Du. Och inte heller söker någon med intellektets hela förmåga något annat än sanningen, och den är Du. Vad söker den levande annat än att få leva, vad söker den som existerar annat än att få vara till? Du som är givaren av livet och av existensen är den som i religionernas olika heliga bruk uppenbarligen söks på olika sätt och tycks kallas vid olika namn. Ty såsom du är, förblir Du okänd och outsäglig för alla.

Du som är den oändliga kraften är ju ingenting av det som Du har skapat. Ingen skapad varelse kan begripa innebörden i av Din oändlighet, då det inte finns någon proportions mellan ändligt och oändligt.

Men Du, den allsmäktige Guden, Du som är osynlig för allt (mänskligt) förstånd kan, för den Du vill, uppenbara Dig på det sätt som Du kan fattas. Dölj Dig därför inte längre, Herre. Var nådig och visa Ditt anlete, och alla folk kommer att bli frälsta och de kommer inte mera kunna lämna livets källa och dess fröjd, emedan de hittills endast haft en svag försmak därav. Ty ingen viker från Dig, om inte för att han inte känner Dig.

Om du värdes handla så, kommer svärdets bruk och den bleka avunden och allt ont att upphöra och alla kommer att förstå att det endast finns en enda religion i mångfalden av heliga bruk. Men det kanske inte går och inte är lämpligt att låta upphäva de heliga brukens mångfald – då olikheterna innebär en utökning av fromma andakter när varje land i sina ceremonier allt ivrigare bemödar sig att ära Dig som Konung. Då skall åtminstone religionen vara en enda och gudsdyrkan också vara en enda, eftersom Du är en enda.

Var därför nådig, Herre, för Din vrede är godhet och Din rättvisa är barmhärtighet. Skona Din bräckliga skapelse. Vi som är dina sändebud, som Du givit åt Ditt folk som väktare och som Du här ser framför Dig, vi bönfaller ödmjukt på varje sätt det är oss möjligt att enträget bedja Ditt majestät.

Länk till hela lärodikten ”Om Trosfred” finns i inlägget: https://schillerinstitutet.se/om-trosfred-religionsfred-larodikt-av-nicolaus-cusanus/

4. Freden i Osnabrück 1648 (som var ett av två fredsavtal som utgjorde den Westfaliska freden. Här föreskrevs att freden ska vara inte bara kristen, allmän och evig, utan ett sant och äkta vänskapsförbund.

I den heliga och odelbara treenighetens namn, amen

Må det vara känt för alla och envar, som det intresserar eller på ett eller annat sätt kan intressera, att de sedan många år uppkomna stridigheterna och inre oroligheterna i Romerska riket tilltog ända därhän, att de inte blott så invecklade hela Tyskland utan även några angränsande kungariken, huvudsakligen det mäktiga Sverige och Frankrike, att ett långvarigt och förödande krig därför uppkom.

Nämligen för det första …mellan på ena sidan den allra klarast lysande och mäktige furste och herre, furst Ferdinand III, vald romersk kejsare, alltid den högste kungen av Tyskland, Ungern, Böhmen, Dalmatien, Kroatien, Slavonien, etc. ärkehertig av Österrike, hertig av Burgund, etc.

På den andra sidan den allra klarast lysande och mäktiga furstinnan och härskarinnan, härskarinnan Kristina, svearnas, göternas och vendernas drottning, storfurstinna av Finland, hertiginna av Estland och Karelen, härskarinna över Ingermanland och svensk drottning och hennes allierade och anhängare.

På grund av nämnda stridigheter följde mycken utgjutelse av kristet blod tillsammans med förödelse av många länder. Likväl inträffade genom Guds gudomliga välvilja att tanken på en allmän fred slog rot på båda sidor och för detta ändamål bestämdes efter en av parterna ömsesidigt träffad överenskommelse ingången i Hamburg den 25 december år 1641, att inkalla en kongress av befullmäktigade sändebud i Osnabrück och Münster i Westfalen den 11 juli enligt den nya tideräkningen år 1643 …

Efter att ha åkallat hjälp från den gudomliga försynen och de befullmäktigades fullmakter vederbörligen utväxlats mellan parterna, har de i närvaro av Romerska rikets kurfurstar, furstar och ständer och med deras inrådan och samtycke till den gudomliga försynens ära och kristenhetens frälsning enats om artiklar för ömsesidig fred och vänskap och avtalat enligt följande:

ARTIKEL I

[Allmänt fredspåbud]

Må freden vara kristen, allmän, evig och ett sant och äkta vänskapsförbund mellan på ena sidan det heliga kejserliga majestätet, det Österrikiska huset och alla dess allierade och anhängare och varje enskilds arvingar och efterkommande, i första hand den katolske kungen, kurfurstarna, furstarna och rikets ständer och på den andra sidan den helige kungavärdige fursten och Sveriges rike och alla dess allierade och anhängare och enskildas arvingar och efterkommande, i första hand den kristne kungen, och vederbörande kurfurstar, furstar och rikets ständer.

Må den bevaras och vårdas så uppriktigt och allvarligt att båda parter främjar den andres nytta, ära och välgång och att en uppriktig grannsämja och en trygg omsorg om fredssträvandena och vänskapen mellan Romerska riket i dess helhet och Sveriges rike, och omvänt mellan Sveriges rike och Romerska riket, får nya krafter och åter må blomstra.

ARTIKEL II

[Allmän amnesti]

Må en evig glömska och amnesti råda rörande allt det som från början av dessa oroligheter begåtts fientligt här och var oavsett plats eller sätt av den ena eller andra sidan, så att varken av dessa eller något annat skäl eller förevändning den ene hädanefter tillfogar eller låter tillfoga eller tillåter någon enda fientlighet eller fiendskap, förargelse eller hinder mot den andre utan avseende på person, rang, välmående eller säkerhet, på egen hand eller genom andra, hemligen eller offentligt, direkt eller indirekt, under sken av rätt eller i handling i eller utanför Riket (oavsett tidigare hindrande avtal av motsatt slag).

I stället må varenda såväl före som i kriget med ord, skrift eller handling tillfogade orättvisor, våldshandlingar, fientligheter, förfång och kostnader, utan all hänsyn till person eller ägodelar, så fullständigt avslutas och ogiltigförklaras att allt vad den ene i namn av detta kan förebära gentemot den andre må begravas i evig glömska.

ARTIKEL III

[Allmän restitution]

III:1

Enligt denna den allmänna och oinskränkta amnestins principer skall alla och envar av Romerska rikets kurfurstar, furstar, ständer (inklusive Romerska rikets omedelbara adel), och deras vasaller, undersåtar, borgare och invånare, vilka på grund av krigshandlingarna i Böhmen eller Tyskland eller på grund av inbördes ingångna avtal från den ena eller andra parten tillfogats någon skada eller men på vilket sätt som helst sätt och under vilken förevändning som helst såväl beträffande sina egendomar och länsgods, underlänsgods och allodiala gods som beträffande sina värdigheter, friheter, rättigheter och privilegier, skall återinsättas helt och fullt på båda sidor i såväl det andliga som världsliga rättstillstånd som de åtnjöt eller rättsligen kunde åtnjuta innan det förlorades. Samtidigt skall alla i motsatt riktning hindrande förändringar som gjorts under mellantiden ogiltigförklaras.

5. Förenta staternas självständighetsförklaring 1776

Under andra hälften av 1700-talet blev Storbritannien den helt dominerande kolonialmakten i Nordamerika. Med denna maktposition började den brittiska regeringen beskatta kolonierna hårdare, vilket kolonisterna ogillade, särskilt som de inte fick ha några representanter i parlamentet, som beslutade om skatter och hur skatterna skulle användas. Till slut hade de ledande kolonisterna fått nog, och den 4 juli 1776 utfärdade de sin självständighetsförklaring. Den brukar ses som början på det amerikanska frihetskriget, som slutade 1783 med att USA blev en självständig stat.

Här följer deklarationen:

Under historiens gång blir det ibland nödvändigt för ett folk att upplösa de politiska band som har förbundit det med ett annat land, för att bland världens stater inta den självständiga och jämbördiga ställning som både naturrättslig och gudomlig lag berättigar det till. Hänsyn till världsopinionen kräver att folket redogör för skälen till skilsmässan.

Vi anser att dessa sanningar är självklara:

att alla människor är skapade lika,

att de av sin skapare har utrustats med vissa oförytterliga rättigheter;

att liv, frihet och strävan efter lycka finns bland dessa rättigheter;

att regeringar har inrättats bland människorna för att trygga dessa rättigheter och att regeringarna likaledes har erhållit sina rättigheter från de styrda;

att när än en styrelseform motverkar dessa mål är det folkets rättighet att ändra eller upphäva styrelseformen och instifta en ny enligt de principer, som folket tycker mest lämpade till att skapa trygghet och lycka;

Klokheten bjuder att styrelser, som länge existerat, inte ändras av små eller övergående orsaker. Erfarenheten har visat, att människor hellre lider, om det onda är uthärdligt, än skaffar sig rättvisa genom att överge de styrelseformer vid vilka de vant sig. Men när en lång kedja av missbruk och övergrepp uppenbarar en medveten plan att försätta dem under total despotism, är det folkets rätt och också plikt att avskaffa en sådan styrelse och att skapa nytt skydd för sin framtida säkerhet.

Dessa koloniers tåliga lidande har varit sådant att det tvingar dem att ändra sitt tidigare styrelsesätt. Den nuvarande engelske kungens historia är en historia om upprepade oförrätter och övergrepp. Alla har direkt haft till syfte att upprätta ett oinskränkt tyranni över dessa stater.

Han har vägrat godkänna lagar som är synnerligen nyttiga och nödvändiga för det allmänna bästa. Han har förbjudit sina guvernörer att godkänna lagar, som varit av omedelbar och tvingande betydelse, om han inte i förväg godkänt dem. Han har upprepade gånger upplöst folkrepresentationen för att den med oförfärad fasthet motsatt sig hans övergrepp mot folkets rättigheter. Han har vägrat att på långa tider efter sådana upplösningar låta nya församlingar bli valda. Han har sökt hindra befolkningsökningen i dessa stater genom att motsätta sig lagar om utlänningars rätt att vinna medborgarskap. Han har vägrat att godkänna lagar för att stimulera immigrationen och han har rest hinder för rätt till köp av mark. Han har gjort domarna beroende av sin vilja genom sättet att utbetala deras löner. Han har inrättat en mängd nya ämbeten och sänt hit svärmar av tjänstemän för att plåga vårt folk och leva på vårt folks bekostnad. Han har här under fredstid hållit stående truppstyrkor utan samtycke av vår representation. Han har avsett att göra militären oberoende av och överordnad den civila myndigheten.

Han har i förbund med det engelska parlamentet sökt:

att påtvinga oss en lagstiftning, som är okänd för vår konstitution och ej i enlighet med våra lagar;

att inkvartera stora truppstyrkor hos oss;

att hindra vår handel med alla delar av världen; att utan vårt samtycke pålägga oss skatter;

att beröva oss våra frihetsbrev, upphäva våra mest värdefulla lagar och helt ändra vårt styrelsesätt;

att upphäva vår egen lagstiftningsrätt och iklätt sig själv makt att lagstifta över oss.

Han har nedlagt regeringen här genom att förklara oss uteslutna från hans beskydd och förklarat oss krig. Han har plundrat i våra farvatten, ödelagt våra kuster, bränt våra städer och dödat vårt folk. För tillfället överför han hit stora truppstyrkor av främmande legosoldater för att fullborda det dödens, ödeläggelsens och tyranniets verk, som han redan har börjat med så grymma och förrädiska åtgärder att motsvarigheten knappast kan uppletas under de mest barbariska tider. De är helt ovärdiga en civiliserad stats överhuvud. Han har uppmuntrat till uppror mot oss. Han har strävat att uppvigla mot invånarna i våra gränstrakter de skoningslösa vilda indianerna, vilkas hårda sätt att föra krig innebär ett obönhörligt dödande av alla oavsett ålder, kön och tillstånd.

Vid varje övergrepp har vi i ödmjuka ordalag bett om rättelse. Våra upprepade skrivelser har han besvarat endast med upprepade kränkningar. En furste, vars sinnelag sålunda vid varje handung visar sig vara en tyranns, är inte lämplig att vara härskare över ett fritt folk.

Inte heller har vi låtit bli att söka fästa våra brittiska bröders uppmärksamhet på förhållandena. Vi har då och då varnat dem för försök från deras parlament att utsträcka otillåtlig lagstiftning över oss. Vi har påmint dem om omständigheterna kring vår emigration och bosättning här. Även de har varit döva för rättvisans röst.

Vi, representanter för Amerikas Förenta Stater, församlade till allmän kongress, vädjar därför till den högsta domsmakten i världen att förstå det berättigade i vårt uppsåt. Vi kungör och förklarar, i namn av och med bemyndigande av folket i dessa kolonier:

att dessa förenade kolonier är och med rättighet bör vara fria och oberoende stater;

att de är lösta från alla trohetsförbindelser till den brittiska kronan;

att alla politiska förbindelser mellan dem och Storbritannien är och bör vara fullständigt upplösta;

att de som fria och oberoende stater har full myndighet att börja krig, sluta fred och allianser, upprätta handelsförbindelser och vidtaga alla andra åtgärder som oberoende stater har rätt till.

Vi förpliktigar oss att vidmakthålla denna förklaring i lugn förtröstan på den gudomliga försynens beskydd, alla för en, med våra liv, vår egendom och vår heliga ära.

Ur Källor till historien II av Göran Graninger och Sven Tägil (Lund 1967)

6. Förenta Nationernas stadga

VI, DE FÖRENADE NATIONERNAS FOLK, BESLUTNA
att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden,

att ånyo betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor samt för stora och små nationer

att skapa de villkor, som äro nödvändiga för upprätthållande av rättvisa och aktning för förpliktelser, härrörande ur fördrag och andra källor till den internationella rätten,

att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet,

OCH ATT I DESSA SYFTEN
öva fördragsamhet och leva tillsammans i fred med varandra såsom goda grannar,

förena våra krafter till upprätthållande av internationell fred och säkerhet,

godtaga grundsatser och införa metoder, som giva säkerhet för att vapenmakt icke kommer till användning annat än i gemensamt intresse, samt

anlita internationella verksamhetsformer för att främja sociala och ekonomiska framsteg för alla folk;

HAVA ÖVERENSKOMMIT ATT FÖRENA VARA ANSTRÄNGNINGAR FÖR ATT FÖRVERKLIGA DESSA SYFTEMÅL.

I enlighet härmed hava våra regeringar genom sina i San Francisco församlade ombud, vilka företett fullmakter, som befunnits i god och behörig form, enats om föreliggande Förenta Nationernas stadga och upprätta härmed en internationell organisation, som skall bära namnet Förenta Nationerna.

KAPITEL I. ÄNDAMÅL OCH GRUNDSATSER.

Artikel 1.

Förenta Nationernas ändamål äro:

att upprätthålla internationell fred och säkerhet och att i detta syfte dels vidtaga verksamma kollektiva åtgärder för att förebygga och undanröja hot mot freden samt för att undertrycka angreppshandlingar eller andra fredsbrott, dels genom fredliga medel och i överensstämmelse med rättvisans och den internationella rättens principer tillrättalägga eller lösa internationella tvister eller saklägen, som kunna leda till fredsbrott;
att mellan nationerna utveckla vänskapliga förbindelser, grundade på aktning för principen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt samt vidtaga andra lämpliga åtgärder för att befästa världsfreden:
att åstadkomma internationell samverkan vid lösande av internationella problem av ekonomisk, social, kulturell eller humanitär art samt vid befordrande och främjande av aktningen för mänskliga rättigheter och grundläggade friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion;
att utgöra en medelpunkt för samordnande av nationernas verksamhet för dessa gemensamma syften.

Artikel 2.

Organisationen och dess medlemmar skola vid fullföljandet av de i artikel 1 angivna ändamålen handla i överensstämmelse med följande grundsatser:

Organisationen grundar sig på principen om samtliga medlemmars suveräna likställdhet.
Alla medlemmar skola för att samtliga skola komma i åtnjutande av de rättigheter och förmåner, som följa av medlemskapet, ärligt fullgöra de förpliktelser, som de åtagit sig enligt denna stadga.
Alla medlemmar skola lösa sina internationella tvister med fredliga medel på sådant sätt, att internationell fred och säkerhet samt rättvisan icke sättas i fara.
Alla medlemmar skola i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende,eller på annat sätt oförenligt med Förenta Nationernas ändamål.
Alla medlemmar skola lämna Förenta Nationerna allt bistånd i varje åtgärd, som organisationen företar i överenstämmelse med denna stadga, samt avhålla sig från att lämna bistånd åt någon stat, mot vilken Förenta Nationerna vidtager förebyggande åtgärder eller tvångsåtgärder.
Organisationen skall sörja för, att stater, som ej äro medlemmar av Förenta Nationerna, handla i överensstämmelse med dessa grundsatser, i den mån detta kräves för upprätthållande av internationell fred och säkerhet.
Ingen bestämmelse i denna stadga berättigar Förenta Nationerna att ingripa i frågor, son väsentligen falla inom vederbörande stats egen behörighet, eller kräver, att medlemmarna hänskjuta sådana frågor till lösning enligt denna stadga. Denna grundsats skall dock ej utgöra hinder för vidtagande av tvångsåtgärder jämlikt kapitel VII.

KAPITEL IX. INTERNATIONELLT EKONOMISKT OCH SOCIALT SAMARBETE.

Artikel 55.

I syfte att skapa de stadgade förhållanden och det välstånd, som äro nödvändiga för fredliga och vänskapliga, på aktning för principen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt grundade förbin-delser mellan nationerna, skall Förenta Nationerna främja:
a. högre levnadsstandard, full sysselsättning samt framåtskridande och utveckling i ekonomiskt och socialt avseende;

lösandet av internationella ekonomiska, sociala, hälsovårds- och närbesläktade problem; internationellt samarbete i kultur- och uppfostringsfrågor; samt
allmän aktning för och respekterande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion.

Källa: https://unric.org/sv/forenta-nationernas-stadga/

7. Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Författarna till förklaringen visade en stor insikt och beslutsamhet, de lyckades skapa ett dokument som sätter de universella mänskliga rättigheterna i ett individuellt sammanhang.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är idag översatt till 500 språk och håller därmed världsrekordet som världens mest översatta dokument (förutom bibeln) . Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna är därmed även översatt till svenska. Nedan följer

utrikesdepartementets offentliga översättning.

Källa: Svenska FN-förbundets sammanställning: Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf

(fn.se)

Ingress

Eftersom erkännandet av det inneboende värdet hos alla som tillhör människosläktet och av

deras lika och obestridliga rättigheter är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen,

Eftersom ringaktning och förakt för de mänskliga rättigheterna har lett till barbariska gärningar

som har upprört mänsklighetens samvete, och då skapandet av en värld där människorna

åtnjuter yttrandefrihet, trosfrihet

och frihet från fruktan och nöd har tillkännagivits som folkens högsta strävan,

Eftersom det är väsentligt för att människorna inte som en sista utväg skall tvingas att tillgripa

uppror mot tyranni och förtryck att de mänskliga rättigheterna skyddas genom rättsstatens

principer,

Eftersom det är väsentligt att främja utvecklingen av vänskapliga förbindelser mellan

nationerna,

Eftersom Förenta Nationernas folk i stadgan åter har bekräftat sin tro på de grundläggande

mänskliga rättigheterna, den enskilda människans värdighet och värde samt mäns och kvinnors

lika rättigheter och har beslutat att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under

större frihet,

Eftersom medlemsstaterna har åtagit sig att i samverkan med Förenta Nationerna säkerställa en

allmän och faktisk respekt för och efterlevnad av de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna,

Eftersom en gemensam uppfattning om innebörden av dessa rättigheter och friheter är av

största betydelse för att uppfylla detta åtagande,

Tillkännager generalförsamlingen denna allmänna förklaring om de mänskliga

rättigheterna som en gemensam norm för alla folk och nationer i syfte att alla människor och

samhällsorgan med denna förklaring i ständig åtanke skall sträva efter att genom undervisning

och utbildning främja respekten för dessa rättigheter och friheter samt genom progressiva

åtgärder, både nationellt och internationellt, se till att de erkänns och tillämpas allmänt och

effektivt både bland folken i medlemsstaterna och bland folken i områden som står under deras

jurisdiktion.

Artikel 1.

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och

samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Artikel 2.

Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan

åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan

uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen

åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som

råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är

oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan

begränsning av sin suveränitet.

Artikel 3.

Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.

Artikel 4.

Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna.

Artikel 5.

Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Artikel 6.

Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening.

Artikel 7.

Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något

slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot

denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.

Artikel 8.

Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationella domstolar mot handlingar som

kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag eller författning.

Artikel 9.

Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas.

Artikel 10.

Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en

oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och

skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.

Artikel 11.

Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla

rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.

Ingen får fällas till ansvar för en gärning eller underlåtenhet som inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell lag vid den tidpunkt då den begicks. Det får inte heller utmätas

strängare straff än vad som var tillämpligt vid den tidpunkt brottet begicks.

Artikel 12.

Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens

och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd

mot sådana ingripanden och angrepp.

Artikel 13.

Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats gränser.
Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land.

Artikel 14.

Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.
Denna rätt får inte åberopas vid rättsliga åtgärder som genuint grundas på icke-politiska brott eller på gärningar som strider mot Förenta Nationernas ändamål och grundsatser.

Artikel 15.

Var och en har rätt till en nationalitet.
Ingen får godtyckligt fråntas sin nationalitet eller nekas rätten att ändra nationalitet.

Artikel 16.

Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med avseende på ras,

nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. Män och kvinnor skall ha samma

rättigheter i fråga om äktenskaps ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning.

Äktenskap får endast ingås med de blivande makarnas fria och fulla samtycke.
Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd.

Artikel 17.

Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra.
Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom.

Artikel 18.

Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet

att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen

eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning,

gudstjänst och religiösa sedvänjor.

Artikel 19.

Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan

ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla

uttrycksmedel och oberoende av gränser.

Artikel 20.

Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar.
Ingen får tvingas att tillhöra en sammanslutning.

Artikel 21.

Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.
Var och en har rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land.
Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.

Artikel 22.

Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att

de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes

människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.

Artikel 23.

Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande

arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.

Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.
Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan

kompletteras med andra medel för socialt skydd.

Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.

Artikel 24.

Var och en har rätt till vila och fritid, innefattande skälig begränsning av arbetstiden samt

regelbunden betald ledighet.

Artikel 25.

Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.
Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet.

Artikel 26.

Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära utbildningen skall vara obligatorisk.

Yrkesutbildning och teknisk utbildning skall vara tillgänglig för alla. Den högre utbildningen

skall vara öppen för alla med hänsyn till deras förmåga

Utbildningen skall syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utbildningen skall också främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt främja Förenta Nationernas verksamhet för fredens bevarande.
Rätten att välja utbildning för barnen tillkommer i första hand deras föräldrar.

Artikel 27.

Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.
Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller hon är upphovsman.

Artikel 28.

Var och en har rätt till ett socialt och internationellt system där de rättigheter och friheter som behandlas i denna förklaring till fullo kan förverkligas.

Artikel 29.

Var och en har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga utvecklingen av hans eller hennes personlighet ensamt är möjlig.
Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast underkastas sådana inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd.
Dessa rättigheter och friheter får inte utövas på ett sätt som är oförenligt med Förenta Nationernas ändamål och grundsatser.

Artikel 30.

Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf

8.De fem principerna, Från det kinesisk-indiska avtalet 1954:

ömsesidig respekt för varandras territoriella integritet och suveränitet
ömsesidig icke-aggression,
ömsesidig icke-inblandning i varandras interna angelägenheter,
jämlikhet och samarbete till ömsesidig nytta
fredlig samexistens

9. Bandungkonferensens deklaration 1955:

“Deklarationen om främjande av världsfred och samarbete” i tio punkter, kallad Dasasila Bandung, var utvecklingsländernas alternativ till kolonialismen och starten för det som blev Alliansfria rörelsen:

Respekt för grundläggande mänskliga rättigheter och enligt syften och principer i Förenta Nationernas stadga
Respekt för alla nationers suveränitet och territoriella integritet
Erkännande av alla rasers jämlikhet och jämlikhet mellan alla stora och små nationer
Avstående från ingripande eller inblandning i ett annat lands inre angelägenheter
Respekt för varje nations rätt att försvara sig, enskilt eller kollektivt, i enlighet med Förenta Nationernas stadga
(a) Avstående från användningen av arrangemang för kollektivt försvar för att tjäna stormakternas särskilda intressen (b) Avstående av varje land från att utöva påtryckningar på andra länder
Avstående från handlingar eller hot om aggression eller användning av våld mot något lands territoriella integritet eller politiska oberoende
Lösning av alla interationella tvister med fredliga medel, såsom förhandling, förlikning, skiljedom eller rättslig lösning samt andra fredliga medel efter parternas eget val, i enlighet med Förenta Nationernas stadga
Främjande av ömsesidiga intressen och samarbete
Respekt för rättvisa och internationella förpliktelser

Den slutliga kommunikén från konferensen underströk behovet för utvecklingsländer att lossa sitt ekonomiska beroende av de ledande industriländerna genom att tillhandahålla tekniskt bistånd till varandra genom utbyte av experter och tekniskt bistånd för utvecklingsprojekt, såväl som utbyte av teknisk kunskap och inrättandet av regionala utbildnings- och forskningsinstitut. Belgradtoppmötet 1961 etablerade Alliansfria rörelsen (NAM)

10. Tio principer för Ny internationell arkitektur för alla nationers säkerhet och ekonomiska utveckling

Helga Zepp-LaRouches 10 viktiga principer för att knäcka de axiom som låser världspolitiken idag på kursen mot världskrig och i stället lyckas införa en ny rättvis världsordning. De lades fram för första gången i hennes inledningstal tisdagen den 22 november 2022 på Schillerinstitutets tredje politiska seminarium med politiker och sociala världsledare hållet från Mexikos parlament.

En ny global säkerhets- och utvecklingsarkitektur måste inriktas på en ny epok som kännetecknas av ett nytt paradigm där begreppet oligarkism har avskaffats för gott och den politiska ordningen är så utformad att människans sanna karaktär som skapande varelse kan förverkligas.

Därför föreslår jag att följande principer måste diskuteras och, om man kommer överens om dem, också förverkligas. Dessa idéer är tänkta att inspirera till en dialog mellan alla människor som är intresserade av att finna grundvalen för en världsordning som garanterar mänsklighetens varaktiga fortbestånd.

För det första: Den nya internationella säkerhets- och utvecklingsarkitekturen måste vara ett partnerskap mellan helt suveräna nationalstater byggt på de Fem principerna för fredlig samexistens och FN-stadgan.

För det andra: Högsta prioritet måste vara att lindra fattigdomen i världens alla nationer, vilket är lätt att åstadkomma om befintlig teknik används till förmån för det gemensamma bästa.

För det tredje: Medellivslängden för alla nu levande människor måste förlängas så långt det är möjligt genom att moderna hälsovårdssystem skapas i alla länder. Detta är också det enda sättet att övervinna nuvarande och framtida pandemier eller förhindra att de uppkommer.

För det fjärde: Eftersom människan är den hittills enda kända kreativa varelsen i universum, och eftersom mänsklig kreativitet är den enda källan till rikedom genom den potentiellt gränslösa möjligheten till upptäckter av nya universella principer, måste ett av huvudmålen för den nya internationella säkerhets- och utvecklingsarkitekturen vara att ge alla barn och vuxna tillgång till allmän skolutbildning. Människans sanna natur är att bli en vacker själ, med Friedrich Schillers ord, och endast geniet kan uppfylla detta villkor.

För det femte: Det internationella finansiella systemet måste omorganiseras så att det kan tillhandahålla produktivt inriktade krediter för att uppnå dessa mål. En utgångspunkt kan vara det ursprungliga Bretton Woods-systemet, så som USA:s president Franklin D. Roosevelt hade tänkt sig det, men som aldrig genomfördes på grund av hans för tidiga död 1945, och de av Lyndon LaRouche föreslagna Fyra ekonomiska lagarna. Detta nya kreditsystem måste ha som primärt mål att drastiskt öka levnadsstandarden särskilt för nationerna i det globala syd och för de fattiga i det globala nord.

För det sjätte: Den nya ekonomiska ordningen måste inriktas på att skapa förutsättningar för moderna industrier och jordbruk, till att börja med en infrastrukturutbyggnad på alla kontinenter så att de så småningom kan förbindas med tunnlar och broar och bilda en världslandbro.

För det sjunde: Den nya globala säkerhetsarkitekturen måste avskaffa begreppet geopolitik genom att sätta stopp för uppdelningen av världen i block. Varje suverän nations säkerhetsintressen måste beaktas. Kärnvapen och andra massförstörelsevapen måste omedelbart förbjudas. Genom internationellt samarbete måste metoder utvecklas för att göra kärnvapen tekniskt föråldrade, vilket ursprungligen avsågs i det förslag som blev känt som SDI, som föreslogs av LaRouche och som president Reagan erbjöd Sovjetunionen.

För det åttonde: Förr kunde en civilisation i ett hörn av världen gå under och resten av världen fick reda på det först flera år senare, på grund av de långa avstånden och tiden det tog att resa. Idag sitter hela mänskligheten på grund av kärnvapen, pandemier, Internet och annan global påverkan för första gången i samma båt. Därför står en lösning på det existentiella hotet mot mänskligheten inte att finna i sekundära eller partiella arrangemang, utan lösningen måste sökas på det högre Enas nivå, som är mäktigare än de Många. Det kräver ett tänkande på Nicolaus Cusanus nivå, Coincidentia Oppositorum, motsatsernas sammanfallande.

För det nionde: För att övervinna konflikterna som uppstår genom meningsskiljaktigheter som imperier använder för att behålla kontrollen över sina underlydande, måste den ekonomiska, sociala och politiska ordningen bringas i samklang med det fysiska universums lagar. I den europeiska filosofin diskuterades detta som ett Vara i överensstämmelse med naturrätten, i den indiska filosofin som kosmologi, och i andra kulturer finns motsvarande begrepp. Moderna vetenskaper som rymdvetenskap, biofysik och termonukleär fusion kommer att ständigt öka mänsklighetens kunskap om denna lagbundenhet kontinuerligt. Stora klassiska konstverk i olika kulturer återspeglar samma lagbundenhet.

För det tionde: Grundantagandet i det nya paradigmet är att människan i grunden är god och kapabel att oändligt fullända sin kreativitet och sin själsliga skönhet, och att hon är den högst utvecklade geologiska kraften i universum, vilket bevisar att den mänskliga tankens lagbundenhet är i överensstämmelse och samklang med det fysiska universums lagbundenhet, och att allt ont beror på brist på utveckling och därför kan övervinnas.

En ny ekonomisk världsordning håller på att växa fram, som omfattar den stora majoriteten av länderna i det globala syd. De europeiska nationerna och USA får inte motarbeta denna strävan utan måste samarbeta med utvecklingsländerna om att forma nästa epok i mänsklighetens utveckling till att bli en renässans för de högsta och ädlaste uttrycken för kreativitet!

Låt oss därför skapa en internationell rörelse av världsmedborgare som tillsammans arbetar för att forma nästa fas i mänsklighetens utveckling, den nya epoken! Världsmedborgare i alla länder, förena er!

Källa: https://schillerinstitutet.se/helga-zepp-larouche-10-principer-for-fred-och-utveckling/

—